Bromantan - Utbildningsmaterial

Bromantan, kommersiellt tillgängligt som Ladasten, är ett adamantanderivat som används för en rad olika hälsofördelar. Det erbjuder betydande hälsofördelar, såsom förbättrad fysisk prestanda, ökad uthållighet och mental skärpa, bekämpar trötthet och ångest och ökar toleransen för stressfaktorer som extrem värme och kan också påskynda återhämtningen från intensiva fysiska aktiviteter [1]. Forskning har rapporterat att Bromantan stimulerar både kropp och själ, utan risk för beroende eller nervösa biverkningar som är typiska för många stimulantia [1].

Bromantans historia

Bromantan, även känd som adamantylbromofenylamin, bromantan eller N-(2-adamantyl)-N-(4-bromofenyl)-amin, tillhör en klass av ämnen som kallas Actoprojectors, som hjälper kroppen att bättre hantera fysisk stress utan att förbruka mer syre eller generera ytterligare värme. Du kan tänka på det som en super adaptogen som avsevärt förbättrar fysisk och mental prestanda. Bromantan, även känt under handelsnamnet Ladasten, används främst för att hjälpa människor som kämpar med trötthet och stressrelaterade tillstånd. Även om det har varit förbjudet inom idrotten sedan 1997 på grund av antidopningsregler, har det funnit en värdefull plats inom sjukvården, särskilt vid behandling av asteniska tillstånd. Ladasten, som tillverkas i Ryssland, utmärker sig inte bara för sin effekt utan också för sin säkerhet och erbjuder en lovande lösning för dem som behöver stöd för fysisk och mental uthållighet [1, 2].

Bromantans verkan mot depression och ångest

Baserat på studier på människor och djur har Bromantan visat positiva effekter på både ångest och depression, vilket gör det till ett viktigt alternativ för att hantera mental hälsa. Till skillnad från många traditionella läkemedel har Bromantan den unika förmågan att öka den fysiska aktiviteten samtidigt som ångestkänslorna minskar, vilket är särskilt fördelaktigt för personer som lider av depression och ångest, eftersom dessa tillstånd ofta leder till minskad motivation och ökad stress. Under studien överträffade Bromantan vissa vanliga antidepressiva medel genom att minska inflammatoriska markörer som är förknippade med depression, såsom TNF-α och IL-6, och därigenom förhindra depressivt beteende [3, 4]. Detta tyder på att Bromantan kan spela en viktig roll vid behandling av depression genom att rikta in sig på inflammation, en känd faktor i denna sjukdom. Dessutom ökar Bromantan spontana rörelser och minskar ångest i djurförsök, vilket indikerar dess potential att bekämpa depressionsrelaterad letargi och effektivt minska ångest. Jämfört med imipramin, ett vanligt antidepressivt medel, vände det snabbt depressiva tillstånd i stressinducerade modeller, vilket indikerar dess snabba svar på depressiva symtom [3, 4].

I en annan studie testades Bromantan på personer som lider av neurasteni, ett tillstånd som kännetecknas av kronisk trötthet och stressrelaterad svaghet [5]. Syftet med denna studie var att noggrant utvärdera Bromantans effekt och säkerhet som ångestdämpande läkemedel, med särskild betoning på dess förmåga att hantera ångest utan att leda till beroende eller abstinenssymtom. Patienterna rapporterade signifikanta minskningar av ångest- och astenisymtom med Bromantan jämfört med placebo, vilket indikerar dess dubbla funktion som ett psykostimulerande och ångestdämpande läkemedel [5]. Detta indikerar att Bromantan är effektivt för att minska ångestsymtom, vilket förbättrar patientens övergripande välbefinnande utan risk för beroende. Intressant nog ledde dess användning inte till abstinenssyndrom, vilket belyser dess icke-narkotiska natur [5].

Dessutom rapporterade en djurstudie att Bromantan visade ångestdämpande effekter hos BALB/c-möss, kända för sin höga ångestrespons, utan att överstimulera fri lokomotorisk aktivitet. Detta tyder på att Bromantan specifikt riktar sig mot ångestsymtom och erbjuder en ny väg för behandling av ångestsymtom genom att öka energinivåerna och minska ångest utan de typiska nackdelarna med traditionella behandlingar [6]. I en annan djurstudie ökade en dos på 50 mg/kg Bromantan signifikant nivåerna av dopamin, en neurotransmittor som är viktig för humörreglering och kognitiv funktion [7]. Detta tyder på att Bromantan inte bara förstärker hjärnans naturliga mekanism för att producera dopamin, utan också ger insikt i hur Bromantan kan lindra symtom på depression och ångest genom att modulera dopaminerg aktivitet.

I en klinisk pilotstudie administrerades Bromantan till patienter med psykogen asteni, som kännetecknas av kronisk trötthet och psykologisk stress. Resultaten visade att det förbättrade den fysiska och mentala energin och signifikant minskade ångestnivåerna bland patienterna [8]. Denna dubbla verkan skiljer Bromantan från traditionella psykostimulantia och erbjuder en terapeutisk fördel genom att ta itu med både den brist på motivation som ofta ses vid depression och den ångest som kan åtfölja eller förvärra depressiva tillstånd. Bromantans förmåga att förbättra det övergripande psykologiska välbefinnandet samtidigt som symtomen på ångest och depression minskar tyder på att det är en lovande kandidat i mentalvårdsmiljöer.

Vidare, i en studie på C57BL/6 hanmöss, som modellerade ångestdepression inducerad av zoosocial stress, minskade administrering av Bromantan (30 mg/kg) signifikant depressionsrelaterade symtom [9]. Det är viktigt att det minskade nivåerna av proinflammatoriska cytokiner som IL-6, IL-17 och IL-4, som är förknippade med depression, och omvända beteendeförändringar förknippade med depression och ångest, vilket observerades i det upphöjda korslabyrintprovet. Dessa förbättringar sågs både efter en enda administrering efter kortvarig stress och efter en femdagarsbehandling efter långvarig stressexponering, vilket belyser Bromantans potential som en kraftfull tilläggsbehandling för depressiva störningar.

I en stor studie på människor som genomfördes vid 28 kliniska centra i Ryssland och som omfattade 728 patienter med psykoautonomt syndrom, ett tillstånd som kännetecknas av astenisk störning, visade Bromantan signifikant terapeutisk effekt [10]. Patienter som fick doser av Bromantan i intervallet 50 till 100 mg dagligen i 28 dagar rapporterade en markant antiastenisk effekt redan under den tredje behandlingsdagen, vilken kvarstod i en månad efter avslutad behandling. Läkemedlet lindrade effektivt symtomen på ångest-depressionsspektrumet, förbättrade den autonoma funktionen, ökade sömnkvaliteten och förbättrade i allmänhet patienternas livskvalitet. Med endast 3%-deltagare som upplevde milda biverkningar och en låg utsättningsfrekvens var säkerhetsprofilen för Bromantan extremt positiv, utan några rapporter om allvarliga biverkningar.

Enligt kliniska studier och EEG-studier på patienter med ångest- och astenisjukdomar verkar Bromantan dessutom på olika sätt beroende på personens hjärnvågsmönster [11]. För personer med starka alfavågor, som är förknippade med att vara avslappnad men vaken, fungerar Bromantan som ett stimulerande medel. Detta innebär att det kan få människor att känna sig mer vakna och förbättra sitt humör. Å andra sidan upplever personer med svaga alfavågor, vilket kan tyda på att de är mer benägna att få ångest, den lugnande effekten av Bromantan, liknande ångestdämpande läkemedel. Denna lugnande effekt visas av förändringar i deras hjärnvågor, vilket indikerar minskad ångest. I huvudsak kan det sätt som Bromantan fungerar bero på unika hjärnvågsmönster, vilket gör det till ett optimerat tillvägagångssätt för att hjälpa till med ångest och känslor av överdriven trötthet.

En studie på Bromantan visade lovande resultat i kampen mot mental utmattning utan några skadliga biverkningar, även med en enda dos på 100 mg [12]. Detta resultat tyder på att Bromantan (Ladasten) är ett säkert sätt att hantera mental utmattning, vilket gör det särskilt användbart för personer som lätt känner sig överväldigade av stress. Det är viktigt att studien visade att det fungerar bättre hos personer som är mer känsliga för stress, vilket indikerar dess effektivitet när det gäller att öka mental skärpa och förmågan att hantera stress. Detta innebär att Bromantan kan vara ett viktigt hjälpmedel vid behandling av stressrelaterad trötthet, och kan till och med förbättra fokus och humör både på jobbet och i vardagen för dem som har svårt att hantera stress.

Bromantans roll för att förbättra humör och dopamin

Bromantan spelar en viktig roll för att förbättra humöret och den kognitiva funktionen genom att interagera med dopaminsystemet i hjärnan. I studien förbättrade administrering av Bromantan till råttor i en dos av 50 mg/kg signifikant dopamin i hjärnregioner. Dessutom ökade nivåerna av serotonin och dess metabolit i hjärnans prefrontala cortex och andra områden, vilket tyder på att det kan förbättra humöret och förbättra de kognitiva förmågorna [13]. Dessutom belyser Bromantans unika effekt på dopaminsyntesen dess potential för hjärnans hälsofördelar. Studier på råttor har visat att bromantan ökar aktiviteten hos enzymer som är nödvändiga för dopaminproduktion, vilket indikerar dess förmåga att positivt förbättra både hjärnans funktion och humör [14].

Det är viktigt att i en djurstudie ökade administrering av Bromantan till råttor i en dos av 50 mg/kg signifikant dopaminkoncentrationen [7]. Strax efter intaget orsakar Bromantan en ökning av dopaminfrisättningen, tillsammans med en ökning av L-DOPA, vilket krävs för dopaminproduktion. Detta tyder på att Bromantan hjälper till att aktivera gener som är involverade i dopaminproduktion. Specifikt uppmuntrar det produktionen av vissa enzymer, tyrosinhydroxylas (TH) och DOPA-dekarboxylas (DDC), som är viktiga i processen för dopaminbildning. Denna effekt av Bromantan hjälper i huvudsak till att utlösa kroppens naturliga produktion av dopamin [7, 14].

I en studie som undersökte effekterna av Bromantan på hjärnan fann forskare att det har ett speciellt sätt att öka dopamin. Till skillnad från ett annat läkemedel, afobazol, som huvudsakligen verkar på serotonin och förhindrar nedbrytning av dopamin, fokuserar Bromantan på att öka dopaminproduktionen. Det gör det genom att höja nivåerna av L-DOPA, som behövs för dopaminproduktion, i olika delar av hjärnan. Detta tyder på att Bromantan hjälper till att aktivera dopamintillverkningsprocessen. Dessutom förändrar Bromantan det sätt på vilket dopamin metaboliseras (metabolism) i vissa delar av hjärnan, vilket kan vara till nytta för personer med störningar som är förknippade med dopamin dysreglering, såsom humörstörningar eller vissa rörelsestörningar [15]. Dessutom fann en annan studie att Bromantan har den unika förmågan att öka dopaminsyntesen och frisättningen i en del av hjärnan utan att störa serotoninnivåerna. Det kunde också sakta ner reabsorptionen av dopamin i hjärnceller, vilket potentiellt ökar dess tillgänglighet, men hade inte samma effekt på serotonin. Detta tyder på att Bromantan är särskilt bra på att förbättra dopaminrelaterade funktioner utan att störa serotonin, vilket gör det till ett bra val för behandling av problem i samband med dopaminobalans [16].

Bromantan biverkningar och abstinenssyndrom

Bromantan skiljer sig från andra dopaminstimulerande medel främst genom frånvaron av typiska biverkningar, såsom en betydande minskning av dopaminnivåerna eller abstinenssymptom efter behandlingen. Till skillnad från typiska stimulantia, som kan leda till missbruk eller en minskning av den naturliga dopaminproduktionen efter uttag, har Bromantan visat sig behålla sina fördelar utan att orsaka dessa negativa effekter. Studier [1] [5, 6] [10] belyser dess unika dubbla verkan som ett psykostimulerande och ångestdämpande läkemedel, vilket effektivt hanterar tillstånd utan att leda till beroende eller abstinenssymtom. Denna unika säkerhetsprofil framhävs av frånvaron av "abstinenssyndrom" [5] [6], vilket tyder på att Bromantan stöder hjärnans funktion på ett sätt som inte stör kroppens naturliga dopaminregleringsmekanismer. Detta tyder på att Bromantan kan öka dopaminnivåerna på ett sätt som stöder hjärnans naturliga funktion utan att leda till beroende eller betydande försämring av humör och motivation efter behandlingen. Följaktligen kan patienter avbryta Bromantan utan risk för att uppleva den nedgång som ofta ses med andra psykotropa läkemedel, vilket gör det till ett säkrare och mer hållbart alternativ för långsiktig hantering av olika tillstånd. Personer som tar bromantan svarar vanligtvis mycket bra och det finns inga biverkningar. I mycket sällsynta fall förekommer dock biverkningar i form av huvudvärk, yrsel och matthet. Dessa effekter går över så snart läkemedlet sätts ut.

Dosering av Bromantan

I studier på människor, särskilt de som involverade patienter med tillstånd som neurasteni, som kännetecknas av kronisk trötthet och svaghet som ofta förknippas med stress, administrerades Bromantan i en daglig dos på 50 till 100 mg under en period av 28 dagar. Denna dos visade betydande terapeutiska fördelar, där patienterna upplevde en markant förbättring av sitt tillstånd från den tredje behandlingsdagen, och dessa fördelar kvarstod i en månad efter avslutad behandling [10, 12].

Överdosering av Bromantan

När det gäller överdosering av bromantan kan detta leda till en mängd olika effekter, vilket visades i en studie där råttor fick olika doser av läkemedlet [17]. Vid hanterbara doser (30-300 mg/kg) fungerade bromantan som ett stimulerande medel, vilket ökade råttornas aktivitetsnivå och gjorde dem mindre smärtkänsliga. När doserna var mycket högre (600-9 600 mg/kg) hände emellertid det motsatta: råttorna blev mindre aktiva, deras spontana rörelser minskade, och även om de var mindre känsliga för smärta ökade deras känslighet för beröring och respons på andra stimuli.

En intressant fysisk reaktion på alla doser var pupillutvidgning, och vid extremt höga doser (över 10 g/kg) började råttornas ögonlock hänga. De mycket höga doserna påverkade också deras andning, så att den blev djupare och snabbare, vilket liknar det specifika mönster som kallas Kussmaul-andning, och orsakade kräkningar, diarré och ökad urinering hos vissa. Kroppstemperaturen sjönk också något vid nästan alla doser som testades [17].

Sammanfattning

Bromantans dubbla egenskaper som psykostimulerande och ångestdämpande läkemedel gör det effektivt vid behandling av tillstånd som kännetecknas av kronisk trötthet och psykologisk stress, vilket observerats i studier på patienter med neurasteni. Dess förmåga att avsevärt minska symtom på ångest och depression, utan att leda till beroende eller abstinenssymtom, utgör ett betydande framsteg i behandlingsalternativen för dessa tillstånd. Bromantans verkningsmekanism är att öka den naturliga dopaminproduktionen i hjärnan genom att stimulera aktiviteten hos enzymer som är viktiga för dopaminsyntesen, såsom tyrosinhydroxylas (TH) och DOPA-dekarboxylas (DDC), utan att direkt interagera med dopaminreceptorer. Detta subtila men effektiva sätt att öka dopaminnivåerna leder till förbättringar av humöret och den kognitiva funktionen utan risk för beroende eller abstinenssymtom, vilket gör det till ett lovande alternativ för behandling av tillstånd som depression och ångest. Det utmärker sig genom sin unika förmåga att stimulera dopamin i hjärnan utan de typiska biverkningar som ses med andra dopaminstimulerande medel, t.ex. att dopaminnivåerna sjunker efter behandlingen. Till skillnad från traditionella stimulantia, som kan tömma dopaminbutiker, vilket leder till missbruk och abstinenssymptom, erbjuder Bromantan ett annat tillvägagångssätt. Sammantaget visar Bromantans unika farmakologiska egenskaper och dess roll i dopaminregleringen på dess potential som en fördelaktig behandling för ett brett spektrum av neurologiska och psykologiska tillstånd, utan de typiska nackdelar som är förknippade med traditionella dopaminstimulerande medel.

Ansvarsfriskrivning

Denna artikel är skriven för att utbilda och öka medvetenheten om det ämne som diskuteras. Det är viktigt att notera att den substans som diskuteras är en substans och inte en specifik produkt. Informationen i texten är baserad på tillgängliga vetenskapliga studier och är inte avsedd som medicinsk rådgivning eller för att främja självmedicinering. Läsaren uppmanas att rådfråga kvalificerad sjukvårdspersonal för alla beslut som rör hälsa och behandling.

Referenser

1.     Oliynyk, Sergiy, och Seikwan Oh. "Farmakologin för aktoprotektorer: praktisk tillämpning för förbättring av mental och fysisk prestanda." Biomolekyler och läkemedel 20.5 (2012): 446. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3762282/

2.     Morozov, I. S., Klimova, N. V., Sergeeva, S. A., Ivanova, I. A., Barchukov, V. G., Kovalev, G. I., ... & Avdiunina, N. I. (1999). Adamantanderivat som förbättrar kroppens motståndskraft mot nödsituationer. Vestnik Rossiiskoi Akademii Meditsinskikh Nauk, (3), 28-32. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10222828/

3.     A. V. Tallerova; L. P. Kovalenko; A. D. Durnev; S. B. Seredenin. (2011). Effekt av Ladasten på innehållet av cytokinmarkörer för inflammation och beteende hos möss med experimentellt depressionsliknande syndrom. , 152(1), 58-60. doi:10.1007/s10517-011-1453-2  https://www.bothonce.com/10.1007/s10517-011-1453-2

4.     Tallerova, A. V.; Kovalenko, L. P.; Kuznetsova, O. S.; Durnev, A. D.; Seredenin, S. B. . (2014). Korrigerande effekt av Ladasten på variationer i subpopulationssammansättningen av T-lymfocyter hos C57Bl/6-möss i den experimentella modellen för ett ångestfyllt-depressivt tillstånd. Bulletin of Experimental Biology and Medicine, 156(3), 335-337. doi:10.1007/s10517-014-2343-1 https://www.bothonce.com/10.1007/s10517-014-2343-1

5.     Neznamov, G. G., Siuniakov, S. A., Teleshova, S. E., Chumakov, D. V., Reutova, M. A., Siuniakov, T. S., ... & Grishin, S. A. (2009). Ladasten, det nya läkemedlet med psykostimulerande och ångestdämpande åtgärder vid behandling av neurasteni (resultat av den jämförande kliniska studien med placebo). Zhurnal Nevrologii i Psikhiatrii Imeni SS Korsakova, 109(5), 20-26. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19491814/

6.     M. N. Levin. (2005). Psykotropa effekter av Sidnocarb och Ladasten hos inavlade möss med olika reaktion på emotionell stress. , 139(3), 337-339. doi:10.1007/s10517-005-0288-0  https://www.bothonce.com/10.1007/s10517-005-0288-0

7.     Vakhitova, I.uV., Iamidanov, R. S., & Seredinin, S. B. (2004). Ladasten indutsiruet ékspressiiu genov, reguliruiushchikh biosintez dofamina v razlichnykh strukturakh mozga krys [Ladasten inducerar uttrycket av gener som reglerar dopaminbiosyntesen i olika strukturer i råtthjärnan]. Eksperimentell och klinisk farmakologi, 67(4), 7-11. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15500036/

8.     Siuniakov, S. A., Grishin, S. A., Teleshova, E. S., Neznamov, G. G., & Seredenin, S. B. (2006). Eksperimental'naia i klinicheskaia farmakologiia, 69(4), 10-15. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16995430/

9.     Tallerova, A. V., Kovalenko, L. P., Durnev, A. D., & Seredenin, S. B. (2011). Effekt av antiasteniskt läkemedel ladasten på nivån av cytokiner och beteende i experimentell modell av ängslig depression hos C57BL/6 hanmöss. Eksperimentell och klinisk farmakologi, 74(11), 3-5. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22288152/

10.  Voznesenskaia, T. G., Fokina, N. M., & Iakhno, N. N. (2010). Behandling av asteniska störningar hos patienter med psykoautonomt syndrom: resultat av en multicenterstudie om ladasthens effekt och säkerhet. Zjurnal nevrologii i psikhiatrii imeni SS Korsakova, 110(5 Pt 1), 17-26. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21322821/

11.  Neznamov, G. G., Bochkarev, V. K., Siuniakov, S. A., & Grishin, S. A. (2008). Egenskaper hos ladasten-effekten hos neurastenipatienter med olika eeg-parametrar. Eksperimentell och klinisk farmakologi, 71(4), 18-25. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18819436/

12.  Bogdan, N. G., Kolotilinskaia, N. V., Iarkova, M. A., Nadorov, S. A., Badyshtov, B. A., & Seredenin, S. B. (2009). Effekt av ladasten på de psykofysiologiska parametrarna hos friska frivilliga. Eksperimentell och klinisk farmakologi, 72(3), 3-9. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19642584/

13.  Kudrin, V. S., Sergeeva, S. A., Krasnykh, L. M., Miroshnichenko, I. I., Grekhova, T. V., & Gaĭnetdinov, R. R. (1995). Effekten av bromantan på dopamin- och serotoninergiska system i råtthjärnan. Experimentell och klinisk farmakologi, 58(4), 8-11. https://europepmc.org/article/med/7580761

14    Mikhaylova, M., Vakhitova, J. V., Yamidanov, R. S., Salimgareeva, M. K., Seredenin, S. B., & Behnisch, T. (2007). Effekterna av ladasten på dopaminerg neurotransmission och hippocampal synaptisk plasticitet hos råttor. Neurofarmakologi, 53(5), 601-608. https://www.bothonce.com/10.1016/j.neuropharm.2007.07.001

15.  Davydova, A. I., Klodt, P. M., Kudrin, V. S., Kuznetsova, E. A., & Narkevich, V. B. (2010). Neurokemisk studie av effekterna av de nya ångestdämpande läkemedlen Afobazol och Ladasten på syntesen och metabolismen av monoaminer och deras metaboliter i hjärnstrukturerna hos wistarråtta på modellen för monoaminsyntesblockad inducerad av aromatisk aminosyradekarboxylashämmare NSD-1015. Eksperimentell och klinisk farmakologi, 73(3), 2-6. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20408420/

16.  Zimin, I. A., Abaimov, D. A., Budygin, E. A., IuA, Z., & Kovalev, G. I. (2010). Rollen för hjärnans dopaminerga och serotoninergiska system i psykofarmakologiska effekter av ladasthen och sydnocarb. Eksperimentell och klinisk farmakologi, 73(2), 2-5. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20369592/

17.  Iezhitsa, I. N., Spasov, A. A., Bugaeva, L. I., & Morozov, I. S. (2002). Toxisk effekt av enstaka behandling med bromantan på neurologisk status hos försöksdjur. Bulletin för experimentell biologi och medicin, 133(4), 380-383. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12124651/